1073519177Examensarbete C

1073519177Examensarbete C, 15hp Grundnivå VT 201800Examensarbete C, 15hp Grundnivå VT 2018
-893445-142367000
Barns acceptans, preferens och perception av kex i förhållande till grad av neofobi

Tillämpning av The Italian Child Food Neophobia Scale i Sverige
Hanna Frommelin & Emma Rosendahl
-913130-5651500
3468370679069000
Institutionen för kostvetenskap
Box 560
Besöksadress: BMC, Husargatan 3
751 22 Uppsala
UPPSALA UNIVERSITETVt-2018
Institutionen för kostvetenskap
Examensarbete C 15hp/2HK046, 15hp
Grundnivå
Titel: Barns acceptans, preferens och perception av kex i förhållande till grad av neofobi: Tillämning av The Italian Child Food Neophobia Scale i Sverige
Författare: Hanna Frommelin & Emma Rosendahl
SAMMANFATTNING
Näringsrik och hälsosam mat har en stor inverkan på hälsan och är en viktig faktor tidigt i människans liv då grunden för matvanor läggs. Inom ämnet är det intressant att studera barns matpreferenser samt studera barn som är kräsna med maten och rädda för att prova på ny mat. Syftet med denna studie är att undersöka barns acceptans, preferens och perception av kex i relation till matrelaterad neofobi samt att för första gången tillämpa en översatt version av den italienska skalan för matrelaterad neofobi hos barn, Italian Child Food Neophobia Scale (ICFNS), i Sverige.
I studien har 119 barn studerats. De besvarade neofobienkäten med åtta frågor om deras attityd till ny mat. Barnen fick provsmaka åtta olika sorters kex och angav hur mycket de tyckte om kexen samt vilket som var deras favoritkex. Till sist fick de även göra ett beskrivande test med hjälp av en Check-All-That-Apply lista med ord som skulle beskriva kexen de smakade samt ange vilka av orden som beskrev det godaste fantasikexet de kunde komma på.  
Resultaten visade att det fanns vissa skillnader i barns val av favoritkex samt barnens beskrivning av sitt ideala fantasikex då barnen var uppdelade i två grupper, neofoba och neofila. Bland annat verkade neofoba föredra mjuka kex medan neofila gillade knapriga kex men de flesta barn föredrog kex med choklad.. Översättningen av den italienska skalan för matrelaterad neofobi hos barn fungerade väl i användning hos 10-11 åriga svenska barn.

.

UPPSALA UNIVERSITY Vt-2018
Department of Food, Nutrition and Dietetics
Bachelor thesis, 15 ECTS credit points/ 2HK046, 15 ECTS
Title: Childrens acceptance, preference and perception of biscuits in relation to degree of food-related neophobia: Applying The Italian Child Food Neophobia Scale in Sweden
Authors: Hanna Frommelin & Emma Rosendahl
ABSTRACT
Healthy and nutritious food has a big impact on health and is an important factor early in an individual’s life when she is introduced to new food habits. Within the subject, it is interesting to study children’s food preferences as well as study children who are picky with food and afraid to try new food. The purpose of this study is to investigate children’s acceptance and perception of different types of biscuits in relation to food-related neophobia, as well as to apply a translated version of the Italian Child Food Neophobia Scale in Sweden for the first time.In this study, 119 children participated. They answered the neophobia questionnaire with eight questions about their attitude towards new food. The children tasted eight biscuits and indicated how much they liked the biscuits and which was their favorite biscuit. Finally, they also performed a descriptive test by checking boxes in a Check-All-That-Apply list with words that would describe the biscuits they tasted as well as indicate which of the words described the best biscuit they could think of using their imagination.The results showed that there were some differences between the two groups, neofobic and non-neofobic, in the children’s choice of favorite biscuit and the children’s description of their imaginary biscuit, but most children preferred biscuits with chocolate. Neofobics seemed to prefer soft biscuits while non-neofobic preferred crispy biscuits. The Swedish translation of the Italian Child Food Neophobia Scale (ICFNS) worked well in use with 10-year-old Swedish children.

Innehåll
TOC o “1-3” h z u HYPERLINK l “_Toc514931238” Inledning PAGEREF _Toc514931238 h 1
Barns acceptans och perception av livsmedel PAGEREF _Toc514931239 h 1Kräsenhet och neofobi PAGEREF _Toc514931240 h 2Kräsenhet/neofobins påverkan på matvanor PAGEREF _Toc514931241 h 4Sensorisk analys PAGEREF _Toc514931242 h 4Sensoriska tester med barn PAGEREF _Toc514931243 h 5B-Tex studien PAGEREF _Toc514931244 h 5Syfte PAGEREF _Toc514931245 h 6Hypoteser PAGEREF _Toc514931246 h 6Metod ; Material PAGEREF _Toc514931247 h 6Deltagare PAGEREF _Toc514931248 h 6Exklutionskriterier PAGEREF _Toc514931249 h 6Enkäter PAGEREF _Toc514931250 h 7Frågeformuläret om neofobi PAGEREF _Toc514931251 h 7Sensoriskt test PAGEREF _Toc514931252 h 8Testprodukter PAGEREF _Toc514931253 h 8Acceptanstest PAGEREF _Toc514931254 h 9Preferenstest PAGEREF _Toc514931255 h 10Beskrivande test (Check-All-That-Apply) PAGEREF _Toc514931256 h 10Testprocedur PAGEREF _Toc514931257 h 11Statistisk analys PAGEREF _Toc514931258 h 12Etiska överväganden PAGEREF _Toc514931259 h 12Litteratursökning PAGEREF _Toc514931260 h 13Resultat PAGEREF _Toc514931261 h 14Bortfall PAGEREF _Toc514931262 h 14Frågeformuläret om neofobi PAGEREF _Toc514931263 h 15Acceptanstest PAGEREF _Toc514931264 h 16Preferenstest (Favoritkexet) PAGEREF _Toc514931265 h 17Beskrivande test (Check-All-That-Apply) PAGEREF _Toc514931266 h 18Beskrivning av det ideala fantasikexet PAGEREF _Toc514931267 h 20Diskussion PAGEREF _Toc514931268 h 22Frågeformulär om neofobi PAGEREF _Toc514931269 h 22Provsmakningen PAGEREF _Toc514931270 h 23Problematisering kring metoden PAGEREF _Toc514931271 h 25Slutsats PAGEREF _Toc514931272 h 26Referenser PAGEREF _Toc514931273 h 27Bilagor PAGEREF _Toc514931274 h iBilaga 1: Arbetsfördelning PAGEREF _Toc514931275 h iBilaga 2: Samtyckesblankett PAGEREF _Toc514931276 h iiBilaga 2: Neofobienkät PAGEREF _Toc514931277 h ivBilaga 3: Ingrediensförteckning på samtliga kex PAGEREF _Toc514931278 h viBilaga 4: Acceptanstest, preferens och CATA enkät PAGEREF _Toc514931279 h viii
InledningAndelen överviktiga barn i åldern 5-19 år i Sverige har under åren 2000 till 2016 ökat; för flickor från 20 till 23%, och för pojkar från 23 till 25% (Bentham et al., 2017). Det innebär att ungefär var femte flicka och var fjärde pojke i Sverige idag är överviktig. Förutom ärftlighet och brist på fysisk aktivitet, är barnets matvanor en stor bidragande faktor till fetma och övervikt (Thorén ; Marcus, 2017). Ohälsosamma matvanor kan även ha andra negativa konsekvenser på människans hälsa (Håglin, Becker, Andersson ; Hagren, 2011) och många matvanor rotas under barndomen (Schwartz, Scholtens, Lalanne, Weenen och Nicklaus, 2011). Därför är det viktigt att introducera barn till varierande och näringsrik kost i ett tidigt skede. Mycket forskning riktar sig mot problematiken kring barns matvanor och hälsa, medan livsmedelsindustrin står inför en stor utmaning i utvecklingen av näringsrika livsmedel som barn tycker om. Därför krävs även studier som undersöker barns uppfattning och gillande av olika livsmedel och deras sensoriska egenskaper. Högre förståelse kring dessa faktorer kan bidra till metoder för förebyggande av ohälsosamma matvanor och livsmedelsval.

Barns acceptans och perception av livsmedelFör att kunna utveckla näringsrika livsmedel riktade till barn måste man veta vilka sensoriska preferenser barn har, då dessa skiljer sig från vuxna (Hoffman, Valdes Salgado, Dresler, Williams Faller ; Bartlett, 2016). Bland annat har Dovey et al. (2012) visat att barn påverkas starkt av den visuella upplevelsen av mat och att det påverkar deras beslut i matsituationer, i jämförelse med vuxna som påverkas mera av känselsinnet. Dessutom visade Hoffman et al., (2016) att barn upp till tonåren gillar sött och salt mer än vuxna gör.
Barn föds med en preferens för söta och milda smaker (Aroseus, 2014). Barn under ett år reagerar neutralt på umami och negativt på surt och bittert (Schwartz, Issanchou ; Nicklaus, 2009). Den medfödda preferensen för sött är viktigt för att barnet ska dra sig till mammans bröstmjölk (Aroseus, 2014). Även mammans kostvanor under graviditeten påverkar barnet under amningen eftersom barnet har vant sig vid smakerna av det som mamman åt under graviditeten och känner igen dessa i mjölken (Aroseus, 2014). Redan i 2-5 årsåldern påverkas barnet dock mer av socialt inlärda preferenser än medfödda (Aroseus, 2014). Då de sociala kopplingarna till mat blir av allt större vikt, är det inte ovanligt att mat som kopplas till bestraffning eller belöning får en bestående negativ eller positiv koppling för individen (Aroseus, 2014). Också andra aspekter i förhållandet mellan barn och förälder och föräldrarnas agerande i matsituationer påverkar barnets attityd till mat (Ventura ; Birch, 2008).

En del forskning pekar på att tidig exponering till viss mat har inverkan på smakpreferenser i högre åldrar. Schwartz et al. (2011) diskuterar i sin översiktsartikel utvecklingen av preferensen för salt smak och påstår att tidig exponering av ett saltat livsmedel leder till att det specifika livsmedlet kommer att gillas som saltat mer än osaltat. Därför avråder man från att servera saltade livsmedel åt småbarn. Däremot sågs inte en allmänt högre preferens för salt och Schwartz et al. (2011) menar därför att utvecklingen av smakpreferenser till en viss mån är kopplade till specifika livsmedel och maträtter.

Även exponeringen av olika texturer är viktig i barnets sensoriska utveckling. Man har sett att barn som introduceras till mat med klumpar efter 10 månaders ålder har fler svårigheter i matsituationer senare under uppväxten (Schwartz et al. 2011). Dock har man sett att en för tidig exponering till annan föda än bröstmjölk kan ha negativa konsekvenser på barnets förmåga att tugga, svälja, andas och artikulera tal (Schwartz et al. 2011). Forskarna rekommenderar introduktion av fast föda med olika texturer vid 6-7 månaders ålder.
Chao och Chang (2017) såg också en stark influens av textur på barns matpreferenser. Forskarna undersökte barn i olika åldrar med hjälp av strukturerade intervjuer med deras föräldrar och de kartlade skillnader mellan vilken aspekt i maten som gillas eller ogillas i olika åldersgrupper. Gruppen med 1-3 åringar ogillar när det blir svårt eller obehagligt att tugga maten, 4-6 åringar baserade ofta gillandet på tillagningsmetoden, medan 7-10 åringar ogillar viss typ av mat och livsmedel. Man kan därmed anta att 7-10 åringar har mer erfarenhet av olika livsmedel och mat vilket formar deras preferenser i denna ålder.

Kräsenhet och neofobiEn faktor som är relevant att undersöka i relation till barns matpreferenser är kräsenhet eller petighet med mat (hädanefter benämnt kräsenhet) då studier visat att kräsna barn har annorlunda matvanor än icke-kräsna (Laureati et al., 2015, Taylor et al., 2015). Den allätande människans letande efter variation i kosten är naturlig eftersom människan försöker få i sig näringsrik mat. Samtidigt är det en del av omnivorens paradox att människan också är naturligt skeptisk till ny mat för att inte få i sig något giftigt, och det är här neofobin – rädslan att prova på ny mat – har sin grund (Fischler, 1988). Förekomsten av neofobi är högre hos barn än hos vuxna (Koivisto Hursti ; Sjödén, 1997).
Neofobi är en del av ett kräset barns beteendemönster, nämligen att man inte vill eller vågar prova på ny sorts mat (Dovey, Staples, Gibson ; Halford, 2008). Det finns dock olika metoder att mäta neofobi och kräsenhet och därför är det svårt att tyda hur vanligt det är att barn är kräsna med maten ur de studier som finns inom området (Taylor, Wernimont, Northstone ; Emmett, 2015). I en översiktsartikel av Taylor et al. (2015) sammanställer författarna förekomsten av kräsenhet hos barn i åldrarna 1-12 år i olika studier och får resultat som varierar allt ifrån 6% till 59%. Barn under ett år upplever inte neofobi enligt Taylor et al. (2015) och studier visar inget sammanhängande mönster i förekomsten av kräsenhet i barnets olika åldrar även om vissa resultat pekar på en stadigt ökande kräsenhet då barnet blir äldre tills hen är 3,5 år gammal (Hafstad, Abebe, Torgersen ; von Soest, 2013), 3 år gammal (Cardona Cano et al., 2015, Boyd et al., 2013) eller runt 2 år gammal (Mascola, Bryson ; Agras, 2010). Enligt Mascola et al. (2010) sjunker kräsenheten stadigt därefter tills det blir stabilt vid 6 årsåldern. Resultat i förekomst av kräsenhet är dock beroende av vilken metod man använder. I Goh och Jacobs (2012) studie visade det sig att på frågan “Är ditt barn kräset?” svarade 25% av föräldrarna “Alltid” medan då föräldrarna istället svarade på en lista av typiska beteenden blev resultatet på kräsna barn 50%. Taylor et al. (2015) fann heller inget tydligt mönster mellan resultat och val av metod, likaså har man inte funnit något samband mellan resultat och länderna där studierna gjorts. Taylor et al. (2015) menar att vi inte kan jämföra förekomsten av kräsenhet hos barn i olika studier innan det finns en enhetlig definition på kräsenhet och en specifik metod att mäta det på.
Hos vuxna har man sett en skillnad mellan könen – män har högre grad av neofobi än kvinnor (Koivisto Hursti ; Sjödén, 1997). Boyd et al. (2013) och Koivisto Hursti ; Sjödén (1997) fann också en skillnad mellan könens grad av kräsenhet och neofobi hos barn. I undersökningen av Boyd et al. ansågs fler pojkar än flickor av deras föräldrar vara väldigt kräsna (55% respektive 45%), likaså såg Koivisto Hursti och Sjödén (1997) bland nioåriga barn att pojkar var mer neofoba än flickor men ingen skillnad hittades i andra åldrar. De flesta andra studier har inte funnit några signifikanta skillnader mellan barnens kön och kräsenhet (Taylor et al., 2015).

Trots otydligheten i förekomsten av kräsenhet och neofobi är det tydligt att det är vanligt förekommande och att dessa barn har ett annorlunda matbeteende än barn som inte är kräsna med maten. Neofobi tillsammans med kräsenhet kan medföra mindre hälsosamma matvanor (Laureati et al., 2015). För att öka möjligheten till att även barn som är kräsna med mat ska få i sig näringsrika livsmedel behöver man ha förståelse kring problem som kan uppstå i matsituationer och barnens annorlunda preferenser. Enligt vår kännedom finns idag dock inga studier kring skillnader i acceptans, preferens och perception av livsmedel hos barn med olika grad av neofobi.

Ofta används neofobi och kräsenhet som synonymer, men enligt Dovey et al. (2008) är det viktigt att skilja dem från varandra. Trots att neofobi och kräsenhet är nära relaterade till varandra och ofta används på samma sätt, påstår Dovey et al. (2008) att de är två olika saker teoretiskt och praktiskt. Neofobi innebär själva rädslan att prova ny mat medan det inte är en del av neofobikerns beteendeprofil att inte gilla den nya maten. Avvisande av ett livsmedel om och om igen på grund av dess sensoriska egenskaper är ett beteende kopplat till kräsenhet. Dovey et al. (2008) summerar det som att neofobi är en del av kräsenheten men innebär inte hela beteendemönstret hos en kräsen person. Detta anser forskarna förklarar varför det finns en svag korrelation mellan studier som kollat på sambandet mellan neofobi och gillande av olika livsmedel.

Man kan även se neofobi i tidigare ålder än kräsenhet hos ett barn, eftersom kräsenhet kräver att barnet upplevt en variation av livsmedel upprepade gånger, medan neofobi är, som nämnts tidigare, en naturlig skyddsmekanism hos människan (Dovey et al., 2008).
Många studier blandar frågor om neofobi i enkäter om barns kräsenhet eftersom rädsla för ny mat är en väsentlig del av barnets kräsenhet. Därför använder många artiklar begreppet kräsenhet/petighet, medan vi i denna studie väljer att mäta specifikt neofobi med ett validerat frågeformulär om neofobi som barnen själva får svara på (se metod).
Enligt Koivisto Hursti och Sjödén (1997) är neofobi inte lika vanligt i Sverige som det är i t.ex. Kanada och USA.

Förklarande faktorer för neofobiskt beteende sträcker sig allt från gener (Dovey et al., 2012), till familj och andra sociala situationer (Chao ; Chang, 2017), till exponering av smaker och texturer vid tidig ålder m.m. (Schwartz et al., 2011). Chao och Chang (2017) undersökte sambandet mellan petighet och utvecklingen av vissa mentala funktioner och såg att petiga barn har större risk att ha inlärningssvårigheter, sämre relationer till människor i sin omgivning, koncentrationssvårigheter m.m. Däremot har man inte undersökt ifall kräsna barn har en annorlunda upplevelse av mat och dess sensoriska egenskaper, och om en eventuell skillnad kunde bottna i någon av dessa faktorer.
Studier har visat att individer med en lägre tröskel för bittra smaker har lättare att ogilla viss sorts mat, bland annat grönsaker (Dinehart, Hayes, Bartoshuk, Lanier ; Duffy, 2006). Man har därmed sett att neofoba och kräsna barn kan ha känsligare smaksinne och detta kan förklara deras matbeteende. Dessutom visade Chao och Chang (2017) att nästan 40% av de barn som ansågs vara kräsna med maten hade svårt för livsmedel som var jobbiga att tugga, dvs. texturen spelar en stor roll vid kräsna barns acceptans av livsmedel. Man har även sett ett samband mellan kräsenhet och tendensen att ogilla viss typ av beröring och användning av känselsinnet (Nederkoorn, Jansen ; Havermans, 2015) vilket tyder på att känselsinnet på huden och känselsinnet i munnen är starkt kopplade till varandra, och att texturen än en gång verkar spela en stor roll i acceptansen av mat.

Kräsenhet/neofobins påverkan på matvanorSkepsisen till ny mat kan ha haft en livsviktig funktion i människans evolution men i den moderna världen kan kräsenhet hos barn ha en negativ inverkan på både kvalitet och variation i kosten (Laureati et al., 2015, Taylor et al., 2015). Även neofobi, som anses vara en del av det kräsna barnets beteendemönster, har i sig visat samband med sämre variation i kosten med lägre intag av frukt, grönsaker och proteinrika livsmedel som fisk och kött (Dovey et al., 2008). Icke-kräsna barn äter generellt fler livsmedel än vad kräsna barn gör (Cardona Cano et al., 2015; Jacobi, Agras, Bryson ; Hammer, 2003) och enligt Faith, Heo, Keller och Pietrobelli (2013) har barn utan neofobi mindre risk att bli överviktiga då de oftare provar livsmedel som är näringsrika och inte lika energitäta. Det finns även skillnad i hur fort barnen fattar ett beslut kring mat; barn med neofobi provar ett livsmedel i genomsnitt 2,5 gånger innan de bestämmer sig för om det är gott eller inte. Ett barn som inte är neofob provar däremot ett livsmedel i genomsnitt 8,7 gånger (Chao ; Chang, 2017).
Kräsenhet kring mat kan leda till att barnet äter mer näringsfattig mat. Bland annat visade Taylor, Northstone, Wernimont och Emmett (2016) i sin undersökning att kräsna barn hade 15% lägre intag av kostfibrer än de barn som inte var kräsna, vilket kunde vara en förklarande faktor till att kräsna barn hade 31% högre risk att få förstoppning än barnen som inte var kräsna. I USA såg man att kräsna 9-åriga barn fick i sig ca 11 g fibrer per dag som var signifikant lägre än hos icke-kräsna (Galloway, Fiorito, Lee ; Birch, 2005), i Kina fick kräsna barn i dagisålder i sig 9 g fibrer per dag (Kwok, Ho, Chow, So ; Leung et al, 2013), och alla resultat pekar på ett lägre intag av fibrer än vad man rekommenderar (I USA rekommenderas 25 g fibrer per dag för 4-8 åringar och 26-31 g per dag för 9-13 åringar (Institute of Medicine, 2005)).

Man har även sett att kräsna barn har lägre intag av frukt och grönsaker (Taylor et al., 2016, Dovey et al., 2008), samt av vissa vitaminer och mineralämnen (Galloway et al., 2005) än barn som inte är kräsna. Jacobi et al. (2003) fann en skillnad mellan kräsna flickors och pojkars energiintag, då kräsna flickor hade lägre energiintag vid 5,5 års ålder än vid 3,5 års ålder, medan både kräsna pojkar och alla icke-kräsna barn hade högre energiintag vid det senare mättillfället.
I relation till de negativa kostmönster och hälsoeffekter som kräsenhet och neofobi kan leda till är det viktigt att göra fler studier inom området. Forskning kring hur barn med högre eller lägre grad av neofobi upplever mat och livsmedel är begränsad samtidigt som informationen är högst väsentlig i diskussionen kring barns hälsa och matvanor.

Sensorisk analysSensorisk analys är en vetenskaplig disciplin som mäter, analyserar och tolkar reaktioner på egenskaper hos livsmedel och andra produkter som de upplevs med människans sinnen: syn, lukt, smak, känsel och hörsel (SSN, 2014). Inom sensoriken är de vanligaste typerna av test endera analytiska eller affektiva. Analytiska metoder kan vara skillnadstest/diskriminationstest, där deltagarna ska försöka varsebli en skillnad mellan livsmedel, eller beskrivande test som används för att få en djupare kunskap om produkters sensoriska egenskaper. Affektiva eller subjektiva tester mäter människors tyckande endera med hjälp av att jämföra produkter sinsemellan (preferenstest) eller med hjälp av en skala (acceptanstest) (Gustafsson, Jonsäll, Mossberg, Swahn, ; Öström, 2014). Även en kombination av affektiva test och analytiska test kan användas beroende på syftet med undersökningen.

Sensoriska tester med barnSensoriska tester med barn är ibland svåra att genomföra på grund av barnens kognitiva förmåga i unga åldrar och inkonsekvens i svaren (Liem, Mars ; de Graaf, 2004). Det är även en utmaning att anpassa språket och testprodukterna till att passa barn (Laureati, Bergamaschi ; Pagliarin, 2015). Bland barn är det vanligast att göra endera diskriminationstest eller preferenstest (Liem et al., 2004). Beskrivande test är inte lika vanligt. Sensoriska tester som används för vuxna kan inte alltid användas hos barn bland annat eftersom barn inte har samma erfarenhet av användning av skalor som vuxna har (Liem et al.,2014).

I en sensorisk studie gjord i Nederländerna (Liem et al. 2004) ville man se hur konsekventa unga barn är i sensoriska tester och därför testades 4-5 åringar både på diskrimination och preferens i form av par- och rangordningstest med apelsinjuice. Barnens resultat jämfördes med resultat från en otränad panel med unga vuxna. Resultaten visade att barnen inte kunde rangordna juicerna enligt sötma lika väl som de unga vuxna. Däremot var femåringarna och de unga vuxna ungefär lika konsekventa i deras svar i diskriminationstesten. Fyraåringarna kunde varken rangordna rätt eller vara konsekventa i diskriminationstesten, medan de i preferenstesten gav konsekventa svar, lika som femåringarna och de unga vuxna. Resultaten visar alltså att även små åldersskillnader i barndomen kan leda till väldigt olika pålitlighet i resultaten från sensoriska tester eftersom barn inte alltid ger konsekventa svar. Däremot kan vi baserat på dessa resultat anta att till och med så unga barn som fyraåringar är konsekventa i preferenstest. Även barn i 10-års ålder har visats vara konsekventa i sina bedömningar i sensoriska undersökningar som är mer kognitivt utmanande, såsom beskrivande tester (Popper ; Knoll, 2005). I en undersökning på barn i fjärde klass, gymnasieelever och universitetsstudenter visade samtliga goda förmågor att beskriva produkten som i det fallet var jordnötssmör. Det visade sig till och med att 10-åringarna var de som var mest konsekventa och reliabla (Popper ; Knoll, 2005).

B-Tex studienDenna kandidatuppsats gjordes som en del av en stor europeisk studie där man studerar barns upplevelse av matens textur med internationella jämförelser. B-tex studien är indelad i flera delar där bland annat kexprovsmakning, neofobiskalan och föräldraenkäter ingår, och barn mellan åldrarna 9-11 deltar. Syftet med studien är att se hur barn upplever olika texturer, smaker och utseende i kex med olika fiberhalt och hur dessa bidrar till kexens acceptans. Studien möjliggör även jämförelse mellan resultat från olika länder. Dessutom vill man bidra till utvecklingen av barnanpassade metoder att göra sensoriska tester.

Delar av förarbetet var därmed gjort av den ursprungliga forskargruppen innan författarna av denna uppsats blev delaktiga. Testen med barnen som gjordes i den här studien gjordes identiskt även i Finland, Österrike, Italien, Spanien och Storbritannien för att kunna studera skillnader mellan länder. Den här uppsatsen kommer dock endast rapportera resultat från den svenska undersökningen och fokus kommer ligga på barnets upplevelse av kexen i relation till deras grad av neofobi.

SyfteSyftet med studien är att undersöka barns acceptans, preferens och perception av olika typer av kex i relation till matrelaterad neofobi. Syftet är även att tillämpa en översatt version av den italienska skalan för matrelaterad neofobi hos barn i Sverige för första gången. Detta undersöks med hjälp av forskningsfrågorna:
Påverkar grad av neofobi barnens acceptans och preferens för olika kex?
Påverkar grad av neofobi hur barn beskriver kex?
Fungerar italienska skalan för matrelaterad neofobi hos barn (Italian Child Food Neofobia Scale (ICFNS)) i Sverige på 10-11 åringar?
HypoteserHypotesen är att det finns en skillnad i acceptans av kex hos barn med olika grad av neofobi och en skillnad i hur barnen beskriver kexen. Hypotesen baseras bland annat på studier som visat att neofoba ogillar livsmedel som är jobbiga att tugga (Chao ; Chang, 2017) och har eventuellt ett känsligare smaksinne för bittra smaker (Dinehart et al. 2006) vilket kan tyda på att acceptans, preferens och perception av livsmedel skiljer sig åt mellan barn med olika grad av neofobi.

Metod ; MaterialDet här är en kvantitativ sensorisk studie på barn i 10–11 årsåldern som går i årskurs 4. Barnen fick svara på en inledande enkät med bakgrundsfrågor och frågor om deras syn på ny mat. Sedan fick de genomgå ett sensoriskt test som delades in i två delar. Den första var ett acceptanstest där barnen fick smaka på kex och ange hur mycket de tyckte om dem, och för varje kex besvarade de även en CATA (Check-All-That-Apply), som är ett beskrivande test där bedömaren utifrån en lista med egenskapsord väljer ut vilka egenskaper som stämmer in på livsmedlet hen har provat. Därefter fick varje barn hitta på sitt ideala fantasikex och besvara samma CATA för det.

DeltagareEfter att runt 60 lärare kontaktats via e-post deltog sju klasser. Dessa var från tre skolor i Uppsala och en skola i Arvika. Barnens föräldrar fick hem en samtyckesblankett (Bilaga 2) där två vårdnadshavare ombads skriva under och godkänna barnets deltagande i studien. De fick även fylla i barnets namn, sitt eget namn och sin e-postadress samt ifall barnet hade någon allergi. I de fall där endast en vårdnadshavare fanns gick det bra med endast ett godkännande. En sammanställning av samtyckesblanketterna gjordes genom att barnets namn, förälderns namn och e-postadress samt om barnet hade någon allergi fördes in i ett separat Excel-ark för varje enskild klass. Föräldrarna kontaktades om det var någon oklar information i blanketterna t.ex. om de kryssat i att barnet hade en allergi men inte specificerat vilken. Barnen gav muntligt samtycke under testet.

ExklutionskriterierEftersom samtliga kex innehöll gluten och nötter eller spår av nötter var barn som hade allergier mot de ingredienserna tvungna att exkluderas. För att undvika allergiska reaktioner exkluderades samtliga barn med födoämnesallergier. De barnen var med under testet men fick då prova kex som ej innehöll något av de allergener barnen var känsliga mot/allergiska mot och deras test räknades bort i resultatet. Även barn vars föräldrar inte hade signerat en samtyckesblankett var tvungna att exkluderas ur undersökningen, dvs att de endera glömt eller inte givit samtycke till deltagandet.

EnkäterTre enkäter hade på förhand sammanställts av den ursprungliga forskargruppen, två enkäter för barnen och en enkät för barnens föräldrar (den sistnämnda kommer ej behandlas i den här studien). Enkäterna var skrivna på engelska och behövde därför översättas till svenska innan testerna kunde utföras. Det gjordes genom att författarna och deras handledare gick igenom enkäterna en i taget och gjorde varsin översättning och sedan diskuterades dessa och man kom överens om vilken översättning som var lämpligast. Översättningarna skickades sedan till en forskare i Norge som ordnade så att de svenska enkäterna lades in i online-enkätprogrammet EyeQuestion.
Frågeformuläret om neofobiI den inledande enkäten var syftet att undersöka barnens grad av matrelaterad neofobi, för att kunna dela upp barnen i två grupper; de som är mer neofoba och de som är mer neofila. Traditionellt har utvärdering av neofobi hos barn baserat sig på föräldrarnas uppfattning om barnets villighet att prova på ny mat. Pliner och Hobden (1992) utvecklade ett frågeformulär för detta ändamål år 1992 från ett äldre validerat frågeformulär som används för att undersöka neofobi hos vuxna. Den italienska forskargruppen Laureati et al. (2015) utvecklade detta frågeformulär vidare för att barnen själva skulle kunna svara på formuläret och skapade den italienska skalan för matrelaterad neofobi hos barn (Italian Child Food Neophobia Scale (ICFNS)). Forskarna ansåg att endast lita på föräldrarnas rapportering av barnets neofobi underestimerar barnets roll i processen, och dessutom kan föräldrarnas egna åsikter komma fram i svaren, och föräldrarnas och barnens neofobi korrelerar inte (Tan ; Holub, 2012).

Forskarna anpassade frågeformuläret för att passa barn genom att reducera antalet frågor från tio till åtta, ändra situationerna beskrivna i frågorna till sådana som barn är bekanta med, ändra språket till mer barnvänligt, ändra skalans omfattning från sjugradig till femgradig, samt använda smileys till varje svarsalternativ på skalan (Laureati et al., 2015). Frågeformuläret består av åtta frågor där fyra är formulerade så att det högsta svaret på skalan innebär neofobi och fyra av frågorna är formulerade tvärtom. Därmed var man tvungen att omvandla svaren från de fyra “neofili” frågorna till att stämma överens med de “neofoba” frågorna, dvs. ettor omvandlades till femmor, tvåor till fyror osv. Laureati et al. validerade dessutom frågeformuläret genom att det utfördes två gånger på samma 6-9 åriga barn (ca 400 till antalet) – de två omgångarna gav inga signifikanta skillnader – samt genom att utföra ett test för att observera barnens villighet att smaka på ett för barnen okänt livsmedel, samt deras acceptans av det. Resultaten från frågeformuläret jämfördes med resultat från livsmedelstestet och korrelationen var stark mellan låg neofobi och vilja att smaka den nya grönsaken och att gilla den, samt mellan hög neofobi och ovilja att smaka på den nya grönsaken och inte gilla den (Laureati et al., 2015). Däremot såg forskargruppen att de yngsta barnen (6 år) hade tydliga svårigheter med neofilifrågorna, förmodligen p.g.a. deras svagare kognitiva förmågor i bland annat logiskt tänkande, språk, koncentration och förståelse av uppgiften (Laureati et al., 2015).

Detta validerade frågeformulär översattes till engelska av den europeiska forskargruppen och därefter till svenska (Bilaga 3) av författarna samt deras handledare. Det här är första gången frågeformuläret används i en svensk studie. De åtta påståendena i frågeformuläret löd som följande:
Jag äter ny och ovanlig mat nästan varje dag
Jag litar inte på ny sorts mat
Jag provar inte på ny sorts mat
Jag tycker om att prova konstiga smaker och mat som är ovanlig och kommer från andra länder
När jag är på kalas hos kompisar så tycker jag om att prova ny sorts mat
Jag är rädd för att äta mat som jag aldrig provat tidigare
Jag är väldigt petig när det gäller mat
Jag äter verkligen allt
Skalan för de här frågorna var: 1= helt fel, 2= fel, 3= sådär, 4= rätt, 5= helt rätt.

Hälften av frågorna räknades om så att högt på skalan motsvarar neofobi och lågt neofili och sedan räknades en summa för varje barn ut. Den summan genererade ett neofobipoäng mellan 8-40. I en studie av Demattè et al. (2013) som använde en liknande neofobiskala för att dela upp deltagarna i två grupper (neofobi och neofili) användes deltagarnas mediansumma som cut-off point och så gjordes även i denna studie.
Sensoriskt testTestprodukterPraktiska förberedelser gjordes genom att köpa in plastskålar, plastmuggar, servetter och klisterlappar inför provtillfällena. Kexen som provades (Tabell 1 ; Bilaga 4) skickades av företaget Barilla från Italien och kexen var okända för barnen (förutom Digestive kexet som även finns på den svenska marknaden). Samtliga kex gavs en slumpmässigt utvald tresiffrig kod som serveringsskålarna märktes upp med. Kexen var utvalda för att de har en stor variation i smak och textur. Allergivänliga kex inhandlades åt barn med någon födoämnesallergi. Kexen lades upp i sina uppmärkta skålar så nära inpå testtillfället som möjligt och plastades in för att undvika att konsistensen skulle förändras.
Förutom de åtta kexen som provsmakades fick barnen även fantisera ihop ett kex som skulle representera det absolut godaste kexet de kunde tänka sig.

Tabell 1. Kexen som ingick i studien med bild, namn, tresiffrig kod och näringsinnehåll. För innehållsförteckning se Bilaga 4

AcceptanstestDen sensoriska delen av testet bestod av tre delar där den första var ett acceptanstest vilket är ett test där man provsmakar ett eller flera livsmedel och anger hur mycket man tycker om livsmedlet (Gustafsson et al., 2014). Bedömningen görs på en hedonisk skala av gillande som kan se ut på flera olika sätt. För vuxna är det vanligaste en 9-gradig skala som sträcker sig från tycker extremt illa om till tycker extremt bra om. Det finns olika sätt att barnanpassa skalan och den vanligaste är då att använda sig av en 7-gradig skala där man tagit bort extremvärden och att man istället för text använder sig av smileys (Gustafsson et al., 2014). Det finns ett annat sätt att barnanpassa som enligt Popper och Knoll (2005) är lättare för barnen att förstå. Där använder man den 9-gradiga skalan som används för vuxna men man ändrar orden så att de blir lättare för barnen att förstå dem. Den skalan går då från jätteilla till jättegod (Gustafsson et al., 2014). Det finns både problematik och fördelar med båda barnanpassade skalorna. Smileyskalan kan påverka barnen till att svara felaktigt då de tror att den sura smileyn innebär att de blir sura/arga av det de provar vilket inte stämmer med hur de känner sig och därför svarar de att livsmedlet är godare än de egentligen tycker (Popper ; Knoll, 2005). Den 9-gradiga barnanpassade skalan har visat sig vara pålitlig men den förutsätter att barnen är läskunniga för att den ska fungera (Gustafsson et al., 2014).
I den här studien har den 7-gradiga smileyskalan använts då den trots problematiken ansågs vara passande för syftet. Tre s.k. ankare användes på skalan där 1 = jag tycker inte alls om det, 4 = varken eller, och 7 = jag tycker väldigt mycket om det. Testet gick ut på att barnen skulle smaka på samtliga kex i Tabell 1 och ange hur mycket de tyckte om kexen på ovannämnda skala.  
PreferenstestDen andra delen av det sensoriska testet bestod av ett preferenstest. Preferenstest innebär att deltagarna presenteras med två eller fler produkter och ombeds välja den produkt hen prefererar (Lawless ; Heymann, 2010). Det är ovanligt att kunna låta bli att svara på vilken som är ens favorit i ett preferenstest då det försvårar den statistiska analysen (Lawless ; Heymann, 2010), men i denna studie fanns möjligheten att skippa frågan främst på grund av att det var ett ovanligt högt antal produkter för att användas i ett preferenstest. Preferenstest passar bra att använda med barn då det är en relativt enkel uppgift som är lätt att förstå (Lawless ; Heymann, 2010). Efter att barnen hade smakat på alla kex fick de svara på vilket kex var deras favorit. Kexen presenterades i den elektroniska enkäten med bild och tresiffrigkod.

Beskrivande test (Check-All-That-Apply)Den tredje delen av det sensoriska testet bestod av ett beskrivande test i form av en Check-All-That-Apply (CATA). Beskrivande sensoriska tester används då man vill ha en mer djupgående beskrivning av en produkts sensoriska egenskaper (Gustafsson, 2014). CATA används flitigt inom sensoriken speciellt då man vill ha snabba resultat, enkla analysmetoder, samt då man har oerfarna paneldeltagare. CATA kan appliceras på vilken produkt som helst men kräver mycket förarbete av forskarna för att de ska hitta alla väsentliga egenskapsord för produkten eller gruppen av livsmedel. Denna lista av sensoriskt beskrivande ord presenteras för paneldeltagarna och de får markera vilka ord de tycker är passande för provet i fråga. Ord som inte känns relevanta kan ignoreras (Sensory Dimensions, 2018).

Metoden passar bra för oerfarna paneldeltagare som inte är vana vid att beskriva livsmedel med egna ord, eller för barn som har bristande uttrycksförmåga, dvs. de har tillräckligt bra ordförråd för att förstå sensoriskt beskrivande ord som presenteras för dem men de skulle inte kunna uttrycka sig med dessa ord självmant. Samma gäller då vuxna lär sig ett nytt språk; i början förstår man mer i text och tal än vad man kan uttrycka själv (Aroseus, 2014). CATAn går också relativt fort att svara på vilket är viktigt att ha i åtanke då barn deltar eftersom de har ett kortare koncentrationsspann än vuxna (Laureati et al, 2017).

Enligt Laureati et al. (2017) är lagom antal attribut på en CATA 10-40 stycken och i denna undersökning användes 20 attribut; 5 stycken beskrev utseende, 8 stycken beskrev textur, 5 stycken beskrev smak och de sista två beskrev helhetsintrycket (Bilaga 5), dock var inte dessa attribut kategoriserade enligt sensoriska kategorier i testet utan de kom i en löpande lista. Ett pilottest utfördes på 14 svenska barn samt på barn i tre andra länder, Italien, Österrike och Storbritannien. Pilottestet utfördes som enskilda intervjuer med barn som provsmakade 3 av de 8 kexen. Barnen ombads beskriva kexens utseende, lukt, textur och smak muntligt. Orden från alla länder sammanställdes och de vanligast förekommande granskades tills 20 ord valdes ut till CATAn (Tabell 2). Efter sammanställningen av orden översattes CATAn till svenska av författarna till den här uppsatsen och deras handledare.

I själva undersökningen smakade barnen på ett kex i taget och kryssade i vilka egenskaper de ansåg att de olika kexen hade. De fick även fantisera ihop ett helt eget idealkex och fylla i de egenskaper som de tyckte att deras ideala fantasikex skulle ha.

Tabell 2: Samtliga ord som ingick i CATAn uppdelat efter sensorisk kategori
Utseende Textur Smak
Buckligt/ojämnt Knaprigt Sött
Jag ser prickar Smuligt Fruktigt
Ser frestande ut Hårt att bita i Spannmål (vete, havre, mjöl)
Ser onyttigt ut Mjukt att bita i Choklad
Fullkorn Torrt (jag blir törstig av det) Nötter
Grynigt
Lent i munnen
Fastnar i tänderna
TestprocedurDå många svenska skolor har förbud mot nötter i sina lokaler och två av kexen innehöll nötter och resten innehöll spår av nötter kunde barnen inte alltid besökas på skolorna för att utföra testet. Vissa klasser kom till Institutionen för kostvetenskap i Biomedicinska centrumet på Uppsala Universitet för att utföra provsmakningen i det sensoriska labbet, medan andra klasser besöktes i utrymmen som låg nära deras skola. En skola hade ingen restriktion mot nötter i lokalerna så testet kunde utföras där.

Inledande enkät
Deltagarna utförde testet i grupper om 5-23 barn. Muntlig information om både studien och testet gavs till barnen innan testet startade. Beroende på var testet genomfördes satt barnen tillsammans runt ett stort eller flera mindre bord med utrymme emellan för att minimera att de skulle påverka varandra. Eftersom svaren skulle vara anonyma fick alla barn en personlig kod som de angav i början av frågeformulären. Barnen började med att besvara frågeformuläret om neofobi med frågor om hur de ställde sig till att prova nya livsmedel och svarade på en femgradig Likert skala som gick ifrån “helt fel” till “helt rätt”. De fyllde även i hur ofta de i genomsnitt åt kex (Tabell 3). De svarade också på en rad andra frågor som ingick i den större studien men som inte är väsentliga för den här uppsatsen.

Provsmakningen
Därefter var det en kort paus och sedan förklarades hur provsmakningen skulle gå till för att försäkra att barnen var noggranna med att ta rätt kex vid rätt tillfälle. Man underströk även vikten av att barnen utförde provsmakningen tysta för sig själva, samt att det inte fanns något rätt eller fel svar. Barnen presenterades med en bricka var med åtta olika kex. Barnen använde iPads för att besvara en elektronisk enkät i vilken kexen kom i slumpmässig ordning till deltagarna. Under testet besvarade barnen ovannämnda enkäter om acceptans, CATA, favoritkex samt det ideala fantasikexet.  
Allt som allt tog hela testet ca 45 minuter för barnen att utföra. Enligt Issanchou (2015) passar 30-45 minuter långa sensoriska tester till barn äldre än sex år. Vissa barn utförde testet under förmiddagen innan lunch, andra utförde det efter lunch, dvs nivån av hunger borde inte påverka resultatet.

Statistisk analysI analysen användes främst beskrivande statistik. De centralmått som använts är både medelvärde och median och som spridningsmått används standardavvikelse.
För att sammanställa och analysera data som kom in från det sensoriska testet och frågeformuläret om neofobi användes Excel och statistikprogrammet IBM SPSS. Resultaten från testen lades in i ett Excel-ark som sedan importerades till SPSS för analys.

Resultaten av CATAn lades in i ett Excel-ark där antalet gånger varje ord använts slogs ihop, d.v.s. resultatet baserades på hur många gånger orden kryssades i totalt, inte för varje kex. Detta för att få en helhetsbild av de två gruppernas perception av den här typen av livsmedel istället för att fokusera på varje enskilt kex samt undersöka vilka egenskaper de olika grupperna uppmärksammar. Det ideala fantasikexets CATA hölls skiljt och analyserades separat. Sedan fördes även det in i SPSS och diagram och tabeller sammanställdes endera i SPSS eller i Excel. För att få fram om det fanns några signifikanta skillnader mellan de neofoba och neofila barnen i acceptans, favoritkex och CATAn användes ett Pearson chi-två test i SPSS. Ett Pearson chi-två test användes även för att ta reda på om skillnaden i grad av neofobi skiljde sig signifikant åt mellan könen. Skillnaderna räknades som signifikanta om p-värdet var lägre än 0,05.

Etiska övervägandenEftersom studien gjordes på barn fanns det mycket att överväga vad gäller etiska aspekter. Samtliga föräldrar var tvungna att godkänna deras barns deltagande i studien. Aspekter såsom att undersökningen ägde rum under skoltid och därför tog tid ifrån den ordinarie undervisningen behövdes ta hänsyn till. Det löstes genom att undersökningen kan relateras till livsmedelsverkets undervisningsmaterial som säger att sensoriska tester ger barnen en roligare väg till att lära sig om kost och hälsa (Livsmedelsverket, 2015). Några andra överväganden var vad som skulle göras med barnen som hade allergier så att de inte skulle känna sig utanför då de exkluderades från studien. De fick då genomföra testet med allergivänliga kex istället men deras svar används ej i resultatet. Att genomföra ett sådant här test kan orsaka stress hos vissa barn som kanske inte vill vara med eller som känner att hen inte vill svara “fel”. Den stressen försökte vi minimera genom att anpassa testet för barn. Innan testet utfördes informerade vi om att alla har olika smak och att inget svar är rätt eller fel utan det är det enskilda barnets åsikt vi var intresserade av. Testen genomfördes oftast i halvklass med cirka 15 barn åt gången (med undantag för barnen i Arvika) så att det inte märktes lika väl om ett barn inte deltog. Barnen fick även veta att de när som helst under testet fick välja att avbryta utan att ge någon anledning till varför. För de barnen som väntade på sin tur att få genomföra testet förbereddes aktiviteter i form av att göra glass med flytande kväve samt en känselövning.

Det sista som övervägdes var de mikrobiologiska riskerna eftersom livsmedel skulle förtäras. Kex är generellt sett inte en stor källa till matförgiftning då det inte har någon hög vattenaktivitet, men de kan ändå kontamineras. Därför var testledarna noga med att tvätta händerna när testen förbereddes samt att de använde plasthandskar. Studien har blivit godkänd av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala.

LitteratursökningLitteratursökningen gjordes med hjälp av sökmotorer som Uppsala Universitets bibliotek, PubMed, Scopus och Google Scholar. Även referensartiklar från andra artiklar och översiktsartiklar som hittades var användbara. Referenslistan som var med på studieupplägget skriven av den europeiska forskargruppen var även den till hjälp för att hitta relevant litteratur. Först lästes endast abstracts, de som ansågs vara relevanta kunde man gå på djupet med. Exempel på sökord som användes: Neophobia, Neophobia in children, Sensory science, children, health,, barn, sensory preferences early childhood, sensory tests, sensory acceptance, cognitive ability children neophobia.

ResultatTotalt deltog 119 barn i undersökningen, 66 pojkar och 53 flickor. Deltagarna var mellan 10 och 11 år gamla (Tabell 3).

Tabell 3: Deltagarnas könsfördelning, medelålder och frekvens av kexkonsumtion
Kön %* (n)
Flickor 45 (53)
Pojkar 55 (66)
Ålder medelvärde (SD)
10,3 (0,5)
Kexkonsumtion, %* (n)
Aldrig 2 (2)
Varje månad 19 (22)
Varje vecka 24 (29)
Varje dag eller nästan varje dag 8 (10)
Bara vid speciella tillfällen 17 (20)
Annat 6 (7)
Jag vet inte 24 (29)
* Procenten är avrundad till närmaste heltal
BortfallFörutom på grund av exklusionskriterierna föll även barn som var sjuka eller av annan anledning inte var i skolan den dagen bort från testet. Av totalt 162 tillfrågade barn var det 12 som hade någon form av födoämnesallergi, åtta var av okänd anledning ej i skolan den dagen och två valde att avbryta sitt deltagande efter första enkäten och räknades därför helt bort i resultatet. Det var även 21 barn som inte hade lämnat in samtyckesblanketten. Då alla enkäter besvarades elektroniskt och man på de flesta frågorna inte kom vidare utan att ge ett svar har risken för internt bortfall eliminerats.

Frågeformuläret om neofobi-443808297983500Då hälften av svaren från frågeformuläret om neofobi omvändes var det möjligt att räkna ut ett neofobipoäng mellan 8 och 40 för varje deltagare. Spridningen för barnen var från 8 till 32 poäng. Medelvärdet blev 21,4 poäng (SD 5,1) och medianen 22 poäng. Baserat på medianen delades deltagarna in i två grupper; neofila med poäng mellan 8 och 21 (n=57) och neofoba med poäng mellan 22 och 40 (n=62). Medianen i den neofila gruppen var 18,0 och medelvärdet var 17,1. Den neofoba gruppens median var 25,0 och medelvärdet var 25,3 d.v.s. närmare mitten på skalan än den övre kanten på skalan vilket innebär att barnen i denna studie inte visade sig vara extremt neofoba. Fördelningen som användes innebär att de neofoba inte är kategoriserade i absoluta termer utan endast i detta sammanhang och i relation till den neofila gruppen. Resultaten från frågorna visas i Figur 1. Barn som klassats som neofila använde sig oftare av extremerna på skalan medan de neofoba barnen har lagt sig mer i mitten. De neofila barnen har också en större spridning i sina svar då det på fler frågor finns extremvärden bland de neofila barnens svar.

Figur 1. Boxplot över frågorna på frågeformuläret om neofobi. Frågorna markerade med “reversed” innebär de frågor vars skala har blivit omräknad1= helt fel, 2= fel, 3= sådär, 4= rätt, 5= helt rätt
Standardavvikelserna mellan neofili- och neofobifrågorna visade inga stora skillnader (Tabell 4). Resultaten visar därmed inget tydligt samband i att vissa frågor skulle ha varit svårare att svara på än andra.

Tabell 4: Standardavvikelse för frågorna i frågeformuläret om neofobi
Standardavvikelse
Jag äter ny och ovanlig mat nästan varje dag (reversed) 1,024
Jag litar inte på ny sorts mat 1,075
Jag provar inte ny sorts mat 1,110
Jag tycker om att prova på konstiga smaker och mat som är ovanlig och kommer ifrån andra länder (reversed) 0,997
När jag är på kalas hos komisar tycker jag om att prova ny sorts mat (reversed) 0,899
Jag är rädd för att äta mat som jag aldrig provat tidigare 1,120
Jag är väldigt petig med maten 1,263
Jag äter verkligen allt (reversed) 1,137
Resultaten i den här undersökningen visade på att fler flickor än pojkar hade en högre grad av neofobi, dock var skillnaden inte signifikant, se Tabell 5.

Tabell 5: Flickor och pojkar fördelade i neofila och neofoba. Uträkning både i antal och procent inom varje grupp
Neofila Neofoba Totalt
Pojke Antal 33 33 66
% 50% 50% 100%
Flicka Antal 24 29 53
% 45% 55% 100%
Totalt Antal 57 62 119
% 48% 52% 100%
p-värde ;0.05 (0,6) vilket tyder på att ingen statistiskt signifikant skillnad fanns mellan könen
AcceptanstestGenerellt var acceptansen av samtliga kex hög. På skalan från 1 till 7 låg gruppens totala medelvärde för varje kex mellan 4,7 och 6,1 (Figur 2).

Acceptanstestet visade att Digestivekexet hade högst acceptans totalt i hela gruppen med ett medelvärde på 6,1. Även i de båda undergrupperna var det Digestive som hade högst acceptans där de neofila barnens hade ett medelvärde på 6,0 och de neofoba barnen hade ett medelvärde på 6,1. Det lägsta medelvärdet totalt i hela gruppen samt i båda undergrupperna fick kexet Mela med totalt 4,7. De neofila barnens medelvärde för Mela var 4,9 och de neofoba barnens var 4,5. Det var det enda kexet som hade ett medelvärde på under 5 i båda grupperna. Acceptansen för de olika kexen hade inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

1857380
Figur 2: Acceptans av kexen, medelvärde per grupp och totalt.
1 = Jag tycker inte alls om det, 4 = Varken eller, 7 = Jag tycker väldigt mycket om det
Preferenstest (Favoritkexet)Fördelningen mellan rösterna på deltagarnas favoritkex för alla och indelat i undergrupperna neofila och neofoba visas i Figur 3. Cacao och Chicci blev totalt sett valda som favoriter lika många gånger (21% vardera). Lägst röster i samtliga grupper fick Classico (1% totalt). Den neofoba gruppen valde Chicci som sitt favoritkex med 29% och två av kexen fick inga röster alls – Frutta och Classico. Den neofila gruppen hade en mer jämn spridning då alla kex fick minst 1 röst (2%). Flest röster i den neofila gruppen fick Cacao med 21%. Det var även sju barn som inte svarade på frågan vilket deras favoritkex var. Det kan tyda på att barnen antingen inte alls tyckte om något av kexen eller att de hade flera favoriter och inte kunde välja.

Figur 3: Favoritkexet totalt och uppdelat i undergrupperna med neofoba och neofila barn, hur många procent av deltagarna i respektive grupp som valde respektive kex. Procenten har avrundats till närmaste heltal
Beskrivande test (Check-All-That-Apply)Barn med olika grad av neofobi visade vissa skillnader i hur de beskrev de olika kexen kexen (Tabell 6). Signifikanta skillnader fanns i användning av de beskrivande orden för utseende; buckligt/ojämnt, prickig och fullkorn. För textur fanns skillnader i användning av orden mjuk och torr och för smak fanns skillnader för ordet fruktig. De neofoba barnen använde oftare orden buckligt/ojämnt, prickig, torr och fruktigt än de neofila barnen.

Tabell 6: Användning av orden i CATA, procent av deltagare per grupp och totalt. Ord markerade med stjärna visade signifikanta skillnader mellan barn klassificerade som neofila (n=57) och neofoba (n=62)
*p ; 0,05
**p ; 0,01
Beskrivning av det ideala fantasikexetBarn med olika grad av neofobi visade vissa skillnader i deras beskrivning av sitt ideala fantasikex (Figur 4-6). Signifikanta skillnader fanns i hur de använde ordet fullkorn för utseende, orden knaprigt och grynigt för textur och smakar nötter för smak. De neofoba barnen använde dessa ord mindre ofta. Majoriteten av barnen tyckte att det ideala kexet skulle se frestande ut och att det skulle smaka både sött och choklad. De neofila barnen ville hellre ha ett knaprigt kex medan de neofoba barnen ville ha ett mjukare kex.

Figur 4: Barnens svar på CATAn över det ideala fantasikexets utseende. Ses i procent inom gruppen för varje egenskap*p ; 0,05

Figur 5: Barnens svar på CATAn över det ideala fantasikexets textur. Ses i procent inom gruppen för varje egenskap
*p ; 0,05
**p ; 0,01

Figur 6: Barnens svar på CATAn över det ideala fantasikexets smak. Ses i procent inom gruppen för varje egenskap
*p ; 0,05
DiskussionResultaten visade vissa skillnader mellan barn med olika grad av neofobi i deras acceptans, preferens och beskrivning av kex. Den allmänna acceptansen av kex hos de deltagande barnen var överlag hög (4,5-6,1 i medelvärde på skalan 1-7), vilket gjorde det svårt att tyda direkta skillnader i acceptanstestet. De flesta barn föredrog chokladiga kex i preferenstestet, dock föredrog den neofoba gruppen kexet med chokladbitar med hela 29% och hade mindre spridning i sitt val av favoritkex än de neofila. Beskrivningen av provsmakningskexen skilde sig åt mellan grupperna i ord som buckligt, prickigt, mjukt, torrt och fruktigt, medan beskrivningar av det ideala fantasikexet visade skillnader mellan grupperna i användning av orden fullkorn, grynigt, knaprigt och nötter då den neofoba gruppen använde dessa ord färre gånger. Däremot valde den neofoba gruppen oftare ordet mjukt (ingen signifikant skillnad) för att beskriva sitt ideala fantasikex.

Frågeformulär om neofobiResultaten visar inget tydligt samband om att vissa frågor skulle ha varit svårare att svara på än andra, vilket tyder på liknande resultat som Laureati et.al (2015) såg hos 8-9 åringar i Italien. Gruppindelningen som gjordes på basis av gruppens median i neofobipoängen visade ett tydligt mönster då barn med olika grad av neofobi hade olika preferenser och beskrivningar, och många av skillnaderna i resultaten stämmer överens med tidigare forskningsresultat. Frågeformuläret användes för första gången i Sverige och resultaten tyder på att frågeformuläret och dess nuvarande översättning fungerar att använda på svenska barn i 10-11 årsåldern. Fortsatt användning i studier krävs för att se hur frågeformuläret fungerar under andra omständigheter och i andra åldrar. För ökad reliabilitet kunde man även göra testet två gånger på samma barn och se ifall det uppkom skillnader mellan de två omgångarna, på liknande sätt som Laureati et.al (2015).
Barnen i den ålder som de var i denna studie (10-11 år) är även rätt så stabila då det kommer till grad av neofobi enligt Mascola et al. (2010) då de såg att barn efter sexårsåldern inte förändras mycket i deras förhållande till ny mat.

Deltagarnas användning av neofobiskalan följer samma mönster som Dematté et al. (2013) såg i sin studie som använde ett liknande frågeformulär och skala för att mäta grad av neofobi, nämligen att neofila barn använder de extrema värdena på skalan (dvs. svarar “helt rätt” och “helt fel”) oftare än neofoba barn som håller sig på mitten av skalan (Figur 1). Detta kan dock också tyda på det som tidigare nämndes, att gruppindelningen inte är absolut utan endast i relation till varandra, och att deltagarna generellt höll sig lågt på skalan av neofobi.

Fråga nummer ett med påståendet “Jag äter ny och ovanlig mat varje dag” (Figur 1) låg högt på skalan i båda grupperna (median 3 för neofila respektive 4 för neofoba) jämfört med de andra frågorna. Det kan bero på att det oftast inte är barnen själva som bestämmer vad de ska äta utan att det är en förälder som bestämmer vad som ska ätas, och att det är allmänt ovanligt att äta ny mat varje dag.

Trots att Koivisto Hursti och Sjödén (1997) såg att det fanns en skillnad mellan könen hos barn i nioårsåldern där pojkar var mer neofoba än flickor visar denna studie inte liknande resultat. En större andel flickor platsade i den neofoba gruppen (Tabell 5) men skillnaderna var inte signifikanta.
ProvsmakningenGenerellt var acceptansen hög för alla kex. Enligt Issanchou (2015) tenderar barn svara högre på acceptansskalan än vuxna eftersom barn möjligtvis vill glädja forskarna med goda resultat. Däremot bör man ha i åtanke att testprodukterna som i detta fall var söta kex generellt sett brukar vara gillade av barn.

Acceptanstestets resultat visade att den högsta acceptansen i båda grupperna fick Digestive kexet men i neofobi gruppen var medelvärdet något högre. Detta är intressant med tanke på att Digestive kexet var ett kex som barnen förmodligen kände igen sedan tidigare då det är det enda kexet av de åtta som finns på den svenska marknaden. Därmed stämmer det väl överens med teorin om att barn med neofobi har en preferens för livsmedel som är bekanta för dem (Popper ; Kroll, 2005).

Sambandet mellan acceptans och preferenstesten visade en del motsägande resultat. Trots att Digestive kexet fick högst acceptans (6,1) var det endast 9% som valde Digestive som favoritkex. Däremot blev kexen som totalt hade andra och tredje högst acceptans valda som favoritkex; Cacao och Chicci (5,7 respektive 5,5 i medelvärde på acceptansen). Cacao som var de neofila barnens favorit fick i den gruppen ett medelvärde på 5,8. I den neofoba gruppen valdes Chicci som favorit och även den fick ett medelvärde på 5,8 av de neofoba barnen. Båda de kexen fick näst högst acceptans i sina respektive grupper. På vissa av Digestive kexen var även namnet printat på kexets framsida vilket ökade igenkänningen av kexet. Risken för felaktig bedömning av kexet ökade också på grund av detta, samt att kexen hade olika print, dvs. såg olika ut för olika barn. Kexet Mela visade på ett motsatt mönster från Digestive. Mela valdes som favorit av 15% av barnen, tredje i rangordning, trots att Mela i acceptanstestet fick lägst medelvärde och det enda som hamnade under 5 (4,7). Båda grupperna hade liknande omdöme om Mela (acceptans: neofila 4,9 respektive neofoba 4,5, favorit: 16% respektive 15%). Mela var dessutom kexet med högst sockerhalt vilket gjorde att den låga acceptansen var överraskande då barn allmänt har en hög preferens för sött (Hoffman et al., 2016), men samtidigt inte överraskande då barn har svårt att upptäcka små skillnader i sötma (Liem et al., 2004).

De neofila barnens fjärde favorit Frutta (11%) fick inga röster i neofobi gruppen. Man kan dra en parallell mellan att neofoba barnen ej valt “Frukt” kexet som en favorit och den forskning som visat att barn med neofobi äter mindre frukt än neofila barn (Dovey et al., 2008, Taylor et al., 2016) då kexet Frutta (på svenska Frukt) innehåller sötade tranbär (4%) och äpplen (1%). De neofoba barnen uppmärksammade dessutom egenskapen “fruktigt” oftare i kexen än neofila vilket kan innebära att de neofoba barnen kanske är känsligare för smaken av frukt. Vissa kex innehöll fruktbitar vilket både visuellt och texturmässigt kan ha påverkat barnens upplevelse av fruktighet.

Det är intressant att notera att 70% av barnen kryssade i “smakar choklad” i CATAn för det ideala fantasikexet och att de två kex som fick flest röster som favoritkex var de två kex som innehöll choklad (Cacao och Chicci). Detta kan innebära att barnens preferens för choklad är väldigt viktig i helhetsupplevelsen av kexet. Med tanke på resultaten som Dovey et al. (2012) presenterat om hur barn påverkas starkt av deras visuella upplevelse av livsmedel kan man även spekulera kring ifall synintrycket av chokladiga kex räckte för att barnen skulle välja de kexen som sina favoriter. Inom sensoriken kan man då tala om “Stimulus error” dvs. att deltagarna gör ett bedömningsfel på grund av sina förväntningar som i detta fall skapats från synintryck (Lawless ; Heymann, 2010). Dessutom låg de neofoba barnens favoritkex Chicci relativt lågt bland de neofilas favoriter, fjärde i rangordning med 12% som hade valt det som favorit medan 29% av de neofoba barnen hade valt det. Orsakerna bakom detta faktum är svåra att sätta fingret på men författarna spekulerar kring att neofoba barn kan påverkas mera av den visuella upplevelsen vid beslut kring mat och därför valdes chokladkexet ofta som favorit. Möjligtvis kan detta även grunda sig i neofoba barns sämre kognitiva förmågor, såsom Chao och Chang (2017) såg i sin forskning. En annan förklaring skulle kunna vara att Chicci var en så kallad “Chocolate Chip Cookie” vilket finns på den svenska marknaden även om inte just den sorten finns. Detta skulle kunna innebära att barnen kände igen utseendet och valde den på grund av igenkänning (Popper ; Knoll, 2005).
Favoritkexet Chicci var dessutom kexet med högst fiberinehåll och favoritkexet Cacao hade tredje högst fiberinnehåll, vilket är ett överraskande resultat då studier har visat att acceptansen av livsmedel sjunker med ökat fiberinnehåll (Laureati et al., 2017). Trots att fiberberikning av livsmedel kan ge positiva hälsoeffekter har Laureati et al. (2017) sett att det ger negativa sensoriska förändringar i livsmedlet. Bl.a. kan produkten få en mörkare färg, en lite bitter smak, samt en grov konsistens, och dessa egenskaper brukar uppfattas som negativa hos konsumenter, både vuxna och barn. Grigor, Brennan, Hutchings och Rowlands (2016) såg också i sin meta-analys att fiberberikning av cerealiebaserade livsmedel (muffins, kakor och bröd) leder till lägre sensorisk acceptans. Dessutom påverkades acceptansen av kex mest negativt av fiberberikningen i jämförelse med muffins och bröd enligt meta-analysen. Det är därmed en svår utmaning för livsmedelsindustrin att utveckla fiberrika produkter som samtidigt ska vara tilltalande, men enligt fynden i den aktuella studien verkar innehållet av choklad möjligtvis ha en avgörande effekt för acceptansen av ett fiberrikt kex för barn.

Sockerinnehållet kan också anses ha kunnat påverka resultaten men favoritkexet Chicci var faktiskt ett av kexen som hade lägst sockerinnehåll. Däremot hade Cacao kexet näst högst sockerinnehåll efter Mela som trots sitt höga sockerinnehåll fick lägst acceptans. Inget mönster kunde alltså urskiljas med tanke på kexens socker- och fiberinnehåll och acceptansen/preferensen av dessa.

Skillnaderna som upptäcktes i användningen av CATAn för provsmakningskexen fanns i orden “buckligt”, “prickigt”, “fullkorn”, “mjukt”, “torrt” och “fruktigt”. Orden fullkorn och mjukt valdes mer sällan av de neofoba barnen medan de andra orden valdes oftare. I och med att neofobi innebär en skepsism för ny mat kan vi spekulera kring att de neofoba barnen är noggrannare då det kommer till att inspektera livsmedel innan man förtär dem och detta kan förklara den högre frekvensen av användning av vissa beskrivande ord. Däremot kan vi tro att ordet “fullkorn” kan ha varit svårt att förstå då det uppstod många frågor om vad det innebar under testen. Förståelsen för ordet kan även ha varit svårare för de neofoba då de kan ha större inlärningssvårigheter än de neofila barnen (Chao ; Chang, 2017). Dessutom skulle lägre intag av fiberrika produkter hos neofoba (Taylor et al., 2016) kunna medföra sämre kännedom för utseendet av fullkorn.

Generellt beskrevs det ideala fantasikexet ofta med orden frestande för utseende, knaprigt och mjukt för textur, och sött och choklad för smak.

De neofoba barnen beskrev mer sällan än de neofila barnen sitt ideala fantasikex med orden fullkorn, knaprigt, grynigt och smakar nötter. Däremot hade de neofoba barnen oftare valt mjukt för att beskriva sitt ideala fantasikex (dock ingen signifikant skillnad). Med tanke på Chao och Changs (2017) undersökning där det visade sig att många kräsna (neofoba) barn påverkades starkt av textur och hade svårt för livsmedel som var jobbiga att tugga, stämmer denna studies resultat väl överens med tidigare observationer.

Problematisering kring metodenI sensoriska tester (inte konsumenttest) är det vanligt att deltagarna sitter i ett sensoriskt labb i bås som är avskilda från varandra med en vägg. Detta är viktigt då deltagarna ska kunna koncentrera sig och känna sig lugna under testet. Även ansiktsuttryck, kroppsspråk och i vilken takt de andra slutför uppgiften kan påverka bedömarna (Gustafsson et al., 2014). I den här studien satt barnen runt ett eller flera bord, dvs. de traditionella båsen användes inte. Detta sätt att sitta valdes eftersom studien skulle göras så likt som möjligt i alla sex länder och i de andra länderna satt barnen i sitt klassrum då de utförde testet, och klassrum kan vara möblerade på varierande sätt. Sittordningen kan ha påverkat barnens resultat då man sett att barn påverkas av andra barns ätbeteende (Popper ; Kroll, 2005). Popper och Kroll (2005) menar däremot att det inte endast behövs ses som något negativt med påverkan under testen då interaktionen mellan barnen i ätsituationen visar en mer korrekt bild av hur verkligheten ser ut.

Även andra svårigheter uppstod i och med studiens internationella natur. Orden till CATAn (Tabell 2) valdes genom ett samarbete efter att pilottestets intervjuer hade utförts i respektive länder. De oftast förekommande orden valdes till CATAn men alla inkluderade ord behöver inte ha varit med i det svenska pilottestet. Vissa språkliga och nyansskillnader kan därmed ha smugit in i CATAn i och med att vissa ord kanske är vanligare i andra språk än i svenskan. Detta innebar bland annat att orden “fullkorn” och “smakar spannmål” verkade vara svåra att förstå för vissa barn eftersom dessa frågades om flera gånger under testen.

I denna studie användes kex som produkt vid de sensoriska testerna. Kex och andra sötsaker har allmänt en hög acceptans hos barn och därmed kan man tänka sig att inte heller neofoba barn skulle ha problem med att äta kexen som serverades. Däremot var dessa kex okända för barnen då de inte kan hittas på den svenska marknaden. Bara ett av kexen, Digestive, finns på den svenska marknaden. Därmed skulle neofobi kunna uttrycka sig i denna studie där okända produkter presenteras för barnen. Trots att det var en produkt som generellt sett är accepterad av barn som testades, kunde skillnader i preferenser hittas mellan barn med olika grad av neofobi.
Då det här var den första studien i Sverige som använt sig av den italienska skalan för matrelaterade neofobi hos barn kan man inte med säkerhet säga att resultaten är helt korrekta. Mer forskning med den översatta versionen behövs för att verkligen se om den är tillförlitlig. Vissa av barnen frågade om hjälp på en del av frågorna då de ansåg att frågorna var märkligt formulerade. Det kan behöva ses över och kanske göra frågorna mer lättförståeliga. De frågor som flest barn behövde hjälp med var de frågor som var neofobifrågor då det var förvirrande att svara med glad gubbe på en negativ fråga eller med en sur gubbe på en positiv fråga. Ett sätt att minimera förvirringen skulle kanske kunna vara att använda en vanlig Likert-skala istället för att använda smileys. Mer forskning på området behövs i Sverige för att säkerställa att den översatta versionen av neofobiskalan verkligen fungerar. Det behövs liknande undersökningar som den här men med olika typer av livsmedel. Sådana livsmedel som inte brukar vara lika tilltalande för barn som kex skulle vara bra att använda sig av för att verkligen få ett tydligare samband mellan grad av neofobi och acceptans- och perception hos barn. Det skulle även vara intressant att göra liknande tester på barn i olika åldrar för att se hur stora skillnader det är mellan yngre och äldre barn samt ifall neofobiskalan kan fungera även på barn i de lite lägre åldrarna.

SlutsatsAcceptansen för de olika kexen skiljer sig inte åt mellan barn med olika grad av neofobi däremot så har barn med neofobi preferenser som skiljer sig ifrån andra barn. Neofoba barn föredrar kex som är mjuka framför knapriga och vill att kexet ska smaka choklad. Neofila barn visar även en större spridning i sina preferenser än de neofoba barnen.

Det finns vissa skillnader i hur barn med olika grad av neofobi beskriver kex. Ord som buckligt, prickigt, torrt och fruktigt är oftare förekommande hos de neofoba barnen när de ska beskriva kex medan de neofila barnen oftare använder ord som fullkorn och mjukt.

När de beskriver sitt ideala fantasikex finns även där en del skillnader. Majoriteten i båda grupperna vill ha ett sött kex som smakar choklad men när det kommer till bland annat textur skiljer sig grupperna åt då de neofoba barnen vill ha ett mjukt kex och de neofila barnen föredrar när det är knaprigt.

Det är första gången den svenska översättningen av den italienska skalan för matrelaterad neofobi hos barn (Italian Child Food Neofobia Scale) används i Sverige. Utifrån resultaten verkar skalan fungera bra på svenska barn i 10-11 årsåldern men fler tester behövs för att verkligen säkerställa att skalan är korrekt. Det kan även behövas tester med andra typer av livsmedel som generellt sett inte har en lika hög acceptans som kex för att få ett tydligare samband mellan grad av neofobi och acceptans- och perception hos barn.

Tack till…
Företaget Barilla som bidrog med kexen till studien.

Pernilla Sandvik för handledning och rådgivning.

Alla lärare och elever som deltog i studien.

Forskargruppen i B-tex studien.

Vänner och familj som orkat läsa och kommentera arbetet så att vi kunnat förbättra det.

ReferenserAroseus, F (2014) Barnets sinnen. Hämtad 6 apr, 2018 från https://lattattlara.com/utvecklingspsykologi/barnets-sinnen/Aroseus, F (2014) Barnets språkutveckling. Hämtad 6 apr, 2018 från https://lattattlara.com/utvecklingspsykologi/barnets-sprakutveckling/
Bentham, J., Di Cesare, M., Bilano, V., Bixby, H., Zhou, B., Stevens, G. A., ; Zuñiga
Cisneros, J. (2017). Worldwide trends in body-mass index, underweight, overweight, and obesity from 1975 to 2016: a pooled analysis of 2416 population-based measurement studies in 128·9 million children, adolescents, and adults. The Lancet 390(10113), 2627–2642. doi:10.1016/S0140-6736(17)32129-3Boyd, A., Golding, J., Macleod, J., Lawlor, D. A., Fraser, A., ; Henderson, J. (2013). Cohort profile: the ‘Children of the 90s’ – the index offspring of the Avon Longitudinal Study of Parents and Children. International journal of epidemiology, 42(1), 111-127. doi:10.1093/ije/dys064
Cardona Cano, S., Tiemeier, H., Van Hoeken, D., Tharner, A., Jaddoe, V. W. V., Hofman, A., ; Hoek, H. W. (2015) Trajectories of picky eating during childhood: a general population study. International Journal of Eating Disorders, 48(6), 570-579. doi:10.1002/eat.22384
Chao, H., ; Chang, H. (2017). Picky Eating Behaviors Linked to Inappropriate Caregiver–Child Interaction, Caregiver Intervention, and Impaired General Development in Children. Pediatrics and Neonatology, 58(1), 22-28. doi:10.1016/j.pedneo.2015.11.008Cooke, L. J., Wardle, J., , Gibson, E. L., Sapochnik, M., Sheiham, A., ; Lawson, M. (2003). Demographic, familial and trait predictors of fruit and vegetable consumption by pre-school children. Public Health Nutrition, 7(2), 295–302. doi: 10.1079/PHN2003527
Demattè, M. L., Endrizzi, I., Biasioli, F., Corollaro, M. L., Pojer, N., Zampini, M., ; Gasperi, F. (2013). Food neophobia and its relation with olfactory ability in common odour identification. Appetite, 68(1), 112-117. doi:10.1016/j.appet.2013.04.021Dinehart, M.E., Hayes, J.E., Bartoshuk, L.M., Lanier, S.L. ; Duffy, V.B. (2006) Bitter taste markers explain variability in vegetable sweetness, bitterness, and intake Physiology ; Behavior, 87(2), 304-313. doi: https://doi.org/10.1016/j.physbeh.2005.10.018Dovey, T., Aldridge, V. Dignan, W., Staples P., Gibson, E. L., ; Halford, J. (2012). Developmental differences in sensory decision making involved in deciding to try a novel fruit. British Journal of Health Psychology, 17(2), 258-272 doi:/10.1111/j.2044-8287.2011.02036.x HYPERLINK “https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Dovey%20TM%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=17997196” h Dovey, T., Staples P., Gibson, E., ; Halford, J. (2008) Food neophobia and ‘picky/fussy’ eating in children: a review. Appetite, 50(2–3), 181-193 doi:10.1016/j.appet.2007.09.009 HYPERLINK “https://onlinelibrary-wiley-com.ezproxy.its.uu.se/action/doSearch?ContribAuthorStored=Faith%2C+Myles+S” h Faith, M. S., Heo, M., Keller, K. L., ; Pietrobelli, A. (2013) Child food neophobia is heritable, associated with less compliant eating, and moderates familial resemblance for BMI. Obesity, 21(8), 1650-1655. doi:10.1002/oby.20369
Fischler, C. (1988). Food, self and identity. Social Science Information, 27(2), 275-292. doi:10.1177/053901888027002005Galloway, A. T., Fiorito, L., Lee, Y., ; Birch, L. L. (2005). Parental Pressure, Dietary Patterns, and Weight Status among Girls Who Are “Picky Eaters” Journal of the American Dietetic Association, 105(4), 541-548. doi:10.1016/j.jada.2005.01.029Goh, D., ; Jacob, A. (2012) Perception of picky eating among children in Singapore and its impact on caregivers: a questionnaire survey. Asia Pacific family medicine, 11(1), 5-12. doi:10.1186/1447-056X-11-5Grigor, J. M., Brennan, C. S., Hutchings S. C., ; Rowlands, D. S. (2016). The sensory acceptance of fibre-enriched cereal foods: a meta-analysis International Jornal of Food Science and Technology, 51(1), 3-13. doi:10.1111/ijfs.13005
Gustafsson I.-B., Jonsäll, A., Mossberg, L., Swahn, J., ; Öström Å. (2014). Sensorik och marknadsföring. Lund: Studentlitteratur AB
Hafstad, G. S., Abebe, D. S., Torgersen, L., ; von Soest, T. (2013). Picky eating in preschool children: the predictive role of the child’s temperament and mother’s negative affectivity. Eating behaviours, 14(3), 274-277. doi:10.1016/j.eatbeh.2013.04.001
Hoffman, A. C., Valdes Salgado, R., Dresler, C., Williams Faller, R., ; Bartlett, C. (2016). Flavour preferences in youth versus adults: a review. Tobacco Control 25(2), 32-39. doi:10.1136/tobaccocontrol-2016-053192
Institute of Medicine. (2005). Dietary reference intakes for energy, carbohydrates, fiber, fat, fatty acids, cholesterol, protein, and amino acids. Washington, D.C.: The National Academies Press
Issanchou, S. (2015). Sensory ; consumer studies with special populations: children and elderly Current opinion in food science, 3, 53-58 doi:10.1016/j.cofs.2015.02.004
Jacobi, C., Agras, W. S., Bryson, S., ; Hammer, L. D. (2003). Behavioral validation, precursors, and concomitants of picky eating in childhood. Journal of the American Academy of Child ; Adolescent Psychiatry, 42(1), 76-84. doi:10.1097/00004583-200301000-00013
Koivisto Hursti, U.-K., ; Sjödén, P.-O. (1997). Food and General Neophobia and their Relationship with Self-Reported Food Choice: Familial Resemblance in Swedish Families with Children of Ages 7-17 Years. Appetite, 29(1), 89-103. doi:10.1006/appe.1997.0108
Kranz, S., Brauchla, M., Slavin, J. L., ; Miller, K. B. (2012). What Do We Know about Dietary Fiber Intake in Children and Health? The Effects of Fiber Intake on Constipation, Obesity, and Diabetes in Children. Advances in nutrition, 3(1), 47-53. doi:10.3945/an.111.001362Kwok, F. Y., Ho, Y. Y., Chow, C. M., So, C. Y., ; Leung, T. F. (2013). Assessment of nutrient intakes of picky-eating Chinese preschoolers using a modified food frequency questionnaire. World journal of Pediatrics, 9(1), 58-63. doi:10.1007/s12519-012-0386-9
Lanfer, A., Bammanna, K., Knof, K., Buchecker, K., Russo, P., Veidebaum, T., ; Ahrens, W. (2013). Predictors and correlates of taste preferences in European children: The IDEFICS study. Food Quality and Preference, 27(2), 128-136. doi:10.1016/j.foodqual.2012.09.006
Laureati, M., Bergamaschi, V., ; Pagliarin, E. (2015). Assessing childhood food neophobia: Validation of a scale in Italian primary school children. Food Quality And Preference, 40, 8-15. doi:10.1016/j.foodqual.2014.08.003Laureati, M., Cattaneo, C., Lavelli, V., Bergamaschi, V., Riso, P., ; Pagliarini E. (2017). Application of the check?all?that?apply method (CATA) to get insights on children’s drivers of liking of fiber?enriched apple purees. Journal of Sensory Studies, 32(2), e12253 doi:10.1111/joss.12253Lawless, H. T., & Heymann, H. (2010). Sensory Evaluation of Food: Principles and Practices. New York: Springer.

Liem, D. G., Mars, M., & de Graaf, C. (2004). Consistency of sensory testing with 4- and 5-year-old children. Food Quality and Preference, 15(6), 541-548. doi:10.1016/j.foodqual.2003.11.006Livsmedelsverket. (2015). Handledning årskurs 4-6, Mat för alla sinnen: Sensorisk träning enligt SAPERE-metoden. Uppsala: Livsmedelsverket
Mascola, A. J., Bryson, S. W., & Agras, W. S. (2010). Picky eating during childhood: a longitudinal study to age 11 years. Eating Behaviours, 11(4), 253-257. doi:10.1016/j.eatbeh.2010.05.006
Nederkoorn C., Jansen A. & Havermans, R.C. (2015) Feel your food. The influence of tactile sensitivity on picky eating in children. Appetite, 84(1), 7-10 doi: https://doi.org/10.1016/j.appet.2014.09.014Pliner, P., & Hobden, K. (1992). Development of a scale to measure the trait of food neophobia in humans. Appetite, 19(2), 105-120 doi:10.1016/0195-6663(92)90014-WPopper, R., & Kroll, J. J. (2005). Conducting Sensory Research with Children. Journal of Sensory Studies, 20(1), 75-87. doi:10.1111/j.1745-459X.2005.00007.x
Schwartz, C., Issanchou, S., & Nicklaus, S. (2009). Developmental changes in the acceptance of the five basic tastes in the first year of life. British Journal of Nutrition 102(9)1375-1385 doi:10.1017/S0007114509990286Schwartz, C., Scholtens, P .A. M. J., Lalanne, A., Weenen, H., & Nicklaus, S. (2011) Development of healthy eating habits early in life. Review of recent evidence and selected guidelines. Appetite 57(3), 796-807. doi:10.1016/j.appet.2011.05.316Sensory Dimensions (2018) Check All That Apply. Hämtad 12 apr, 2018 från http://www.sensorydimensions.com/blog/check-all-apply/Tan, C.C & Holub, S.C. (2012). Maternal feeding practices associated with food neophobia. Appetite 59(2), 483-487 doi: 10.1016/j.appet.2012.06.012
Taylor, C.M., Northstone, K., Wernimont, S.M., & Emmett, P.M. (2016). Picky eating in preschool children: Associations with dietary fibre intakes and stool hardness. Appetite, 100, 263-271. doi:10.1016/j.appet.2016.02.021
Taylor, C. M., Wernimont, S. M., Northstone, K., & Emmett, P. M. (2015) Picky/fussy eating in children: Review of definitions, assessment, prevalence and dietary intakes. Appetite, 95, 349-359. doi:10.1016/j.appet.2015.07.026
Thorén, A., & Marcus. C. (2017) Fetma hos barn. Hämtad 17 apr, 2018 från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5155Ventura, A., & Birch, L. (2008). Does parenting affect children’s eating and weight status? International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 5(1), 15-26. doi:10.1186/1479-5868-5-15′

-701675-58801000
BilagorBilaga 1: ArbetsfördelningPlanering av studien och uppsatsarbetet
50/50
Litteratursökning
50/50
Datainsamling
50/50
Analys
50/50
Skrivandet av uppsatsen
60 = Emma, 40 = Hanna
Bilaga 2: SamtyckesblankettTill vårdnadshavare för elever i årskurs 4 på skola XX
Studie om barns preferenser för olika konsistenser
Den 23 april kommer ditt barns klass göra ett studiebesök vid institutionen för kostvetenskap på Biomedicinsk Centrum (BMC) och i samband med detta få möjlighet att delta i en forskningsstudie där kex provsmakas.
För att ditt barn ska få delta i provsmakningen, behövs godkännande från er som vårdnadshavare och med detta informationsbrev finns en samtyckesblankett bifogad. Den behöver lämnas in senast torsdagen den XX.
I forskningsprojektet undersöker vi hur barn uppfattar olika konsistenser och hur det påverkar vilka livsmedel barn tycker om att äta. Studien genomförs bland totalt 600 barn i sex europeiska länder och ger kunskap om hur vi kan främja hälsosamma matvanor redan från tidig ålder. Forskningshuvudman i Sverige är Uppsala Universitet.

Såhär går studien till:

Provsmakning av kex
Barnen får provsmaka små bitar av totalt 8 kex (dessa finns på den italienska marknaden). För varje kex anger barnet med hjälp av “smileys” på en surfplatta vad det tycker om kexet. Barnen kommer också besvara några frågor om vilken mat de tycker om att äta (t.ex. jag gillar att prova nya och okända maträtter) och vilka konsistenser de gillar (t.ex. hårt bröd eller mjukt bröd).
Kort webbaserad enkät till förälderVia e-post kommer vi även skicka ut en kort webbaserad enkät till en förälder. Den kommer innehålla några bakgrundsfrågor om dig och ditt barn.
Eventuella allergier
5374378834937För att provsmakningen ska vara säker för alla är det viktigt att vi i förväg får information om barnets eventuella matallergier/specialkost. Detta anges på samtyckesblanketten.
Studien är godkänd av etikprövningsnämnden i Uppsala
Det är helt frivilligt att delta och barnet kan när som helst välja att avbryta sitt deltagande utan att förklara varför. Även du som vårdnadshavare kan välja att ta tillbaka ditt godkännande för barnets medverkan när som helst utan att förklara varför.
Ingen obehörig kommer att få ta del av svaren. Personuppgiftsansvarig är Uppsala universitet. Enligt personuppgiftslagen, PUL (1198:204), har du rätt att gratis en gång per år få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Kontaktperson är Fil. Dr. Pernilla Sandvik. Resultatet från studien kommer att presenteras vid vetenskapliga konferenser och vetenskapliga tidskrifter.
Att få fundera över sina smakupplevelser
Provsmakningen är designad för att vara en rolig och intressant upplevelse för barnen. Vi tror att det blir en spännande uppgift att få fundera över vilka smaker och konsistenser man upplever.
Samtyckesblanketten behöver skrivas på och lämnas till Klasslärare om ditt barn ska kunna få delta i provsmakningen. Välkommen att kontakta postdoktor Pernilla Sandvik som är huvudansvarig forskare om du vill ha mer information om studien

Pernilla Sandvik
Filosofie doktor
Institutionen för kostvetenskap
Uppsala Universitet
Box 560, 751 22 Uppsala? 0739773044?  [email protected]
Bilaga 2: NeofobienkätMin kod är _______
Jag är _____ år gammal
Jag är
Pojke
Flicka
Hur ofta brukar du äta kex?
Aldrig
Varje månad
Varje vecka
Varje dag eller nästan varje dag
Bara vid speciella tillfällen (t.ex. födelsedagar, högtider, jul)
Annat (specificera:_________)
Jag vet inte
Neofobiskalan
Hur mycket håller du med om påståendena nedan? Det finns inga rätta eller fel svar, vi vill bara veta vad du tycker.
Jag äter ny och ovanlig mat nästan varje dag

Jag litar inte på ny mat

Jag provar inte på ny sorts mat

Jag tycker om att prova konstiga smaker och mat som är ovanlig och kommer från olika länder.

När jag är på kalas hos kompisar så tycker jag om att prova ny sorts mat

Jag är rädd för att äta mat som jag aldrig provat tidigare

Jag är väldigt petig när det gäller mat

Jag äter verkligen allt

-4000507366000
Bilaga 3: Ingrediensförteckning på samtliga kexIngredienser och näringsinnehåll i testprodukterna
Producerade av Barilla, Italien. Finns på den italienska marknaden.
Grancereale Classico422910013271500
Vetemjöl 47%, solrosolja, havreflingor 15,7%, socker, glukossirap, speltflingor (vete) 3%, kornflingor 3%, jäsningsmedel (ammoniumbikarbonat, natriumbikarbonat), salt, aromer, naturligt olivoljeekstrakt.

Kan innehålla spår av nötter, mjölk, soja, ägg. De fetmarkerade ingredienserna kan orsaka reaktioner hos allergiska eller intoleranta personer.

Grancereale Croccante
Krispiga cerealier 38,1% (majsmjöl 43,0%, rismjöl 22,0%, vetemjöl 20,6%, socker, kornmaltextrakt, salt), havreflingor 14,5%, solrosolja, socker, vetemjöl, vetefibrer, vetestärkelse, korn och majsmaltextrakt, jäsningsmedel (natriumbikarbonat, ammoniumbikarbonat, dinatriumdifosfat), emulgeringsmedel: sojalecitin, fruktos-glukosirap, smakämnen (gluten), salt.422910010223500
Kan innehålla spår av nötter, mjölk, soja, ägg. De fetmarkerade ingredienserna kan orsaka reaktioner hos allergiska eller intoleranta personer.

Grancereale Cioccolato
36521366484200Vetemjöl 31,6%, socker, havreflingor 13,2%, karamelliserad vete 13,0% (hårdvete, socker, honung, solrosolja), solrosolja, choklad 10,7% (socker, kakao pasta, kakaosmör, pulveriserad kakao, emulgeringsmedel: sojalecitin), pulveriserad kakao 3,8%, rostade hasselnötter 2,5%, jäsningsmedel (ammoniumbikarbonat, natriumbikarbonat), havssalt, aromer (mjölk), naturligt olivoljeekstrakt.

Kan innehålla spår av andra nötter, ägg
De fetmarkerade ingredienserna kan orsaka reaktioner hos allergiska eller intoleranta personer.

Grancereale Frutta
3658160238761Förpackning under revision
00Förpackning under revision
right756100Fullkornsvetemjöl 35,4%, havreflingor 24,8%, solrosolja, socker, krispig fullkornsspelt (vete) (fullkornsspeltmjöl (vete), socker, kornmaltextrakt, salt), sötade tranbär 4,2% (socker, tranbär 1,9%), hasselnötter 1,4%, äpplen 1,3%, jäsningsmedel (natriumbikarbonat, ammoniumbikarbonat, dinatriumdifosfat), salt, aromer, naturligt olivoljeextrakt.

Kan innehålla spår av andra nötter, mjölk, soja och ägg. De fetmarkerade ingredienserna kan orsaka reaktioner hos allergiska eller intoleranta personer.

Grancereale Digestive
432816013335000
Vetemjöl, socker, fullkornsmjöl 17,6% (vetemjöl 14,8%, vetekli 2,8%), solrosolja, vetestärkelse, jäsningsmedel (natriumbikarbonat, dinatriumdifosfat), kornmaltextrakt 1%, salt
Kan innehålla spår av nötter, mjölk, soja, ägg. De fetmarkerade ingredienserna kan orsaka reaktioner hos allergiska eller intoleranta personer.

Chicchi di Cioccolato
5317490508000
Vetemjöl, choklad 14,5% (socker, kakao pasta, kakaosmör, pulveriserad kakao, emulgeringsmedel: sojalecitin), socker, solrosolja, havregrynsmjöl, vetefibrer, havreflingor, krispiga spannmål (rismjöl, vetemjöl, socker, kornextrakt, salt), Jäsningsmedel (ammoniumbikarbonat, natriumbikarbonat), skummjölkspulver, aromer, vetestärkelse, emulgeringsmedel: sojalecitin, salt.

Kan innehålla spår av jordnötter, nötter, sesamfrön och ägg. De fetmarkerade ingredienserna kan orsaka reaktioner hos allergiska eller intoleranta personer.

right8380500Fiori di Latte
Vetemjöl, socker, solrosolja, vetestärkelse, skummjölkspulver 5,0%, rismjöl 3,5%, honung, jäsningsmedel (ammoniumbikarbonat, natriumbikarbonat), smör, emulgeringsmedel: sojalecitin, aromer (mjölk), salt.

Kan innehålla spår av jordnötter, nötter, sesamfrön och ägg
De fetmarkerade ingredienserna kan orsaka reaktioner hos allergiska eller intoleranta personer.

527304014033500Cuor di Mela
Vetemjöl, äpplesylt 24,3% (äppelpuré 77,5%, glukos-fruktosirap, dextros, äppeljuice 12,5%, socker, förtjockningsmedel: pektin, surhetsreglerande medel: citronsyra), solrosolja, socker, glukossirap, äpple 3,3% skummjölkspulver, färska ägg, fruktos-glukosirap, vetefibrer, modifierad tapiokastärkelse, jäsningsmedel (ammoniumbikarbonat, natriumbikarbonat, vinsyra), äppelvinäger, salt, aromer, kanel.

Kan innehålla spår av jordnötter, nötter och soja. De fetmarkerade ingredienserna kan orsaka reaktioner hos allergiska eller intoleranta personer.

Bilaga 4: Acceptanstest, preferens och CATA enkätKex…X…
Hur mycket tycker du om kexet?
4679950741045Jag tycker väldigt mycket om det
00Jag tycker väldigt mycket om det
2386318780715Varken eller
00Varken eller
51663783158Jag tycker inte alls om det
00Jag tycker inte alls om det

Hur skulle du beskriva kexet?
Buckligt/ojämnt
Jag ser prickar
Ser frestande ut
Ser onyttigt ut
FullkornKnaprigt
Smuligt
Hårt att bita i
Mjukt att bita i
Torrt (jag blir törstig av det)
Grynigt
Lent i munnen
Fastnar i tänderna
SöttSmakar fruktigt
Smakar spannmål
Smakar choklad
Smakar nötterTestet är slut!